Tillbaka i skolbänken...

... trodde jag ja. Kl 10 skulle jag vara på skolan och var på plats fem minuter innan. Man vill ju inte komma i sista minuten trots att jag bor nästan granne med skolan. Tio över var vi fem elever som fortfarande väntade på ett styck lärare att dyka upp. Ingen vet något, inget anslag om förändring. Jag hittade kursadministratören som inte visste något, han skyllde på läraren som inte anmält sin frånvaro... Efter ytterligare rotande hittade jag "min" lärare sittande i cafeterian!! Hon berättade att språkkurserna började imorgon. Jaha, varför står inte det på anslagstavlan i entrén då? Kom man på det plötsligt? Det var ju givetvis inte hennes bord. Men ändå!

Det här började absolut inte bra. Jag hade tidigare mailat alla tre lärare (förutom min lärare eftersom hon inte fanns med i adresslistan) som har spanska, för att veta vad för litteratur som används och vad steg 2 innebär. Alla tre svarade och vidarebefordrade mitt mail till henne. Men "min" lärare svarade aldrig. Hon kände igen det idag och skyllde på att nätverket inte fungerade ännu. Yeah right!! Hon har uppenbarligen läst mailet, behöver hon körkort i Windows eller? Nu har hon iallafall startat från botten i mina ögon, så det kan bara bli bättre, eller...?

Plommon igen

Har plockat ytterligare några kilon plommon. Nu börjar det andra plommonträdet också bli klart. Och äppleträden är det snart också dax med. Tänkte göra en romtopf av något kilo av plommonen. Man häller typ rom, socker och plommon i en burk, låter det mogna i en månad. Sen har man goda plommon till glass eller grädde. Väldigt nyttigt, eh not!

Malmöfestivalen

Såja nu har man överlevt festivalen i år igen. På premiärkvällen var vi på en annan premiär, vi såg Almodovars nya film "Brustna omfamningar". Filmen var bra, men kanske ovanligt städad för att vara honom. Efter filmen tog vi en promenad ner till rökmolnet, Gustaf Adolfs Torg, och insåg att det var osmart. Bara trängsel, fulla fjortisar och ännu mera trängsel.

Maten är inte spännande längre, samma utbud som ifjol och i förrfjol. Och varför stå i kö till Thai-Thai tex och äta stående, när jag kan sitta på restaurangen istället, för samma pris. Var är smaksensationerna? Varför så stora portioner? Och varför alla dessa langos? Vartannat stånd har ju langos, vad är tjusningen? De tre första tuggorna är frasiga och goda, men sen är det bara en blöt gegga. Är vi svenskar så konservativa. Och varför finns det inget permanent langos-stånd egentligen, det verkar ju verkligen löna sig.

Hedmanska gården har ingen scen längre. Trist. Det var en skön oas med udda musik, mitt i allt vimlet.

Hängde dock sista kvällen i Swingtältet, lyssnade på Claes Crona Quartet med Niklas Fredin och Vivian Buzsek som gästartister. Båda sjunger utmärkt scat song. I liked it very much a lot!